coolamagnusson

som glasbitar ligger jag på golvet.
 i min ensamhet.
fast nu finns det ingen som plockar upp mig, ingen som försöker laga mig.
utan jag bara ligger här och hoppas på att bättre tider ska komma..
jag hade så mycket förhoppningar och planer, men vart dom nu tog vägen har jag ingen aning.
vem fan tog mitt nästintill perfekta liv?
nu går jag och lägger mig, väck mig när saker och ting är som det brukade vara